Kennel Amachí

Är det ett feminint drag att vilja klara sig själv???

När jag fick hem valparnas mormor Amanda för 13 år sen minns jag fortfarande med ett leende våra första kontaktövningar. Jag hade läst på i boken och begav mig till en stor fotbollsplan för träning. Amanda tulta runt och kollade in olika saker och dofter. Jag gick och gömde mig bakom ett förråd, tanken var förstås att Amanda skulle leta efter mig. Det stog så i boken... Men Amanda hade inte läst på, hon sprang runt för sig själv, längre och längre bort sökte hon sig. På nya äventyr. Till sist fick jag ge upp och ropade på henne. Hon tittade upp, viftade på svansen och sa: jaha, vad kul att du är här! Jag har inte tid nu, har viktigare saker för mig och sprang allt längre bort.

Det var starten på en härlig tid med denna underbara tik. Och nu ser jag hennes dotterdotter starta livet på exakt samma sätt med samma kalufs:).

9/2

Socialiseringsträning

Efter idéer från Margret Hughes tränar jag den här valpkullen i olika situationer. Träningen kallas 'Valpens åtta gyllene regler' och innebär att när valpen är åtta veckor bör den ha upplevt:

-8 olika underlag

-lekt med 8 olika leksaker

-upplevt 8 olika platser

-träffat och lekt med 8 olika människor

-utsatts för 8 olika ljud

-ätit i 8 olika utformade matskålar

-varit ensam i mer än 5 min på en säker plats varje dag

Träningen syftar till att stärka valpens självförtroende och ska vara lugn och positiv.

Häromdagen bestämde sig bruna tiken för att ta hand om träningen på egen hand: hon tryckte sig mellan valpgallret och väggen och tänkte att "här ska undersökas" och det med besked. "det här huset är bestämt ganska stort, det finns många rum att knata runt i, och visst kan jag pröva pianopedalerna lite, eller springa bakom stora soffan". Jag lyfte in henne, men hon var strax ute igen:)

Och visst känner jag igen det här draget från mamma Sachi och mormor Amanda.

En ung dam med mycket vilja och självförtroende. Hanvalparna passade på att pussa Elis matte Marianne som var här på besök. Och dagen efter tog dom samma runda i hallen och vardagsrummet.

8/2

Favoritposition

Tiken

6/2 Valpens åtta gyllene regler!

Valparna är sex veckor i dag och de utvecklas snabbt. Förra kullen

hade jag som idée att tidigt träna inkallning och avslappning. Det tar jag med till den här kullen och ska också försöka träna valparna efter Valpens åtta Gyllene regler. Och det är att tidigt möta en mängd situationer.

Idag börjar vi med olika underlag. Och visst går det bra att dansa virvel på plåtbrickan eller bara sitta och filosofera en stund...

5/2

Hur olika vi tänker!

Vi köpte en stor, makaber blå bläckfisk och la till valparna. Att sysselsätta sig med och sova med. Dom var helförtjusta och slet och drog och kampade. Kul för dom tänkte vi.

En kväll ser jag bläckfisken i Sachis mun. Hon springer upp för trappen med bläckfisken dinglande i mun. Hon nästan snubblar på den i trappen, men får upp den och lägger den sen till valparna! Så sött hann jag tänka: Då börjar NEJ-övningen: denna rör ni inte!!!

Med STORA bokstäver säger hon det. Någon valp försöker ta den. Då höjs rösten och bokstäverna blir ändå STÖRRE. Ingen valp försöker ta bläckfisken. Den bara ligger orörd i sovlådan. Sen skickar Sachi någon osynlig signal - säger väl Varsågod! Och då börjar alla valpar på en given signal morrleken med den blå bläckfisken!

Så klok hon är, deras riktiga mamma. Och så dumt hon tänker, deras människomamma emellanåt.Undrar om Sachi tycker att jag är lite knäpp! Eller om hon förstår att jag är människa, och gör tvärtom mot vad hundar gör, ibland. Hur säger man NEJ åt ljuvliga valpar?

Det ÄR spännande med kommunikationen: hur vi människor måste lära oss hundspråket - men också hur hunden ska lära sig hundspråk OCH människospråk.

Mer om det här har vi alla i Örebro möjlighet att lära oss om i mars när Örebrosektionens kurs i "kommunikation" är. Välkomna dit ALLA, även ni som bor lite längre bort:).

31/1 Valparna fem veckor

hane 1

hane 2

tiken

Igår på femveckorsdagen rakade vi nosarna: och fram kom tre helt underbara små ansikten. Alla har sina karaktärer och små fina ögon. Helt ok att bli klippt sa tiken, får duga sa svarta hanen och bruna hanen ville hellre dansa piruetter. Men lät sig ändå hanteras lugnt och fint.

Sachi är en duktig hundmamma och det är spännande att iaktta hur hon fostrar sina ungar. NEJ-övningarna har börjat och det är tur för valparna. Hur skulle de annars överleva om de inte förstår språket!

Nu när valparna blir alltmer sociala har jag turen att ha semester två dagar i veckan. Härligt:)!

23/1

Kalas!!!

Mer jag gillar: att springa runt i små piruetter och morra

- bruna hanen fyra veckor

Idag flyttar valparna ner i köket på dagtid!

17/1

"Det är ok med nötfärsen! Men inte är det som

mjölken..." - svarta hanen tre veckor

13/1

"Jag gör som min mamma: ligger med huvudet över

kanten så att jag har utsikt" - bruna tiken 18 dagar

11/1

Nu har alla tre valparna kommit upp på benen. Dom tar sats väldigt målmedvetet och "springer" framåt, och tippar snabbt över ända. Det är små välmående valpar Sachi har, de har redan tredubblat sin vikt. Så det är inte lätt att hitta balansen när man har bråttom. Alla har små, små ögon men ser nog inte mycket ännu.

Det är lugnt och tyst i lådan, jag tror inte någon kull har varit så tyst. En natt lät dom dock som kuttrande duvor: det var för kallt i sovrummet. Nu är all ventilation tätad, och valparna är mer tillfreds.

Sachi har ett 7:e sinne: det enda föremål hon hittills gett till sina ungar är en Oslokarta som hon hittade när jag hade storrens i pappershögarna! Av etthundra lösa papper sorterade i olika högar väljer hon just den. Säkert en hälsning från pappa Sofus i Norge:). Eller kanske doftar den bekant från vår trevliga Osloresa. Gissa om jag blev förvånad när en stor, lite tuggad karta helt plötsligt låg bland valparna!

5/1

Middagsvila! Alla tre valparna har

dubblat sin vikt.

Tiken har krypit ur lilla lådan. Vi får

byta till stora!

2/1

Tre pudelvalpar, 1 vecka gamla. Alla i blänkande persianpäls.

1/1 2010 ( vackert datum).

I dag på årets första dag vilar vi oss alla i den här flocken. Sachi och valparna myser i sovrummet. Valparna är väldigt goa nu:). Blanka och fina i pälsen, runda om magen och doftar som bara Pudelvalpar kan. Dom börjar bli rörliga nu och kravlar runt till Maten och värmen. Helt tysta utom när de tappar orienteringen i lådan: då kommer ett uppfodrande litet valpskall. Sachi håller koll och låter dom leta ett tag. Om dom inte hittar fram efter en stund så är hon där på pass.

Igår kväll när Storhusse och jag tog på finkläderna och glitterstrumporna blev Sachi intresserad: va kul att få gå på kalas, eller rally-lydnadsträning eller vad det nu kan vara för roligt på gång. Hon var dock inte bjuden till våra goda vänner på nyårsvaka utan fick stanna hemma med valparna, lillhusse och lillmatte. Vi tvåbenta delade på kvällskiftet hemma och gick omlott. Ingen av våra hundar reagerar på smällarna men inte lämnar vi dem ensamma i detta bombardemang av raketer: det luktar krut och sprakar i luften. Vackert, javisst! Men?????????????

Vi önskar Alla ett Gott Nytt År:).

29/12

Allt väl i valplådan! Valparna är tysta små varelser som sover och äter och sover och äter. Under första dygnet lärde Sachi ut var man diar och var man inte diar. Allt är inte bra att dia på! Dova magmullret kopplade hon på och nu vet alla tre exakt vad som blir bra:). Valpar är ju döva till att börja med, men förmodligen känner de tikens vibrationer. Och en god tik fostrar sina barn tidigt.

Sachi har helt frivilligt lämnat boet för en kort stund. Hon började skälla på ett speciellt sätt uppe i sovrummet. När vi öppnade dörren ser jag hur hon kastar sig ner för trappen och sladdar in i köket. Varför? Husse steker pannkaka och den doften passerar alla dörrar. Efter en snabb pannkaksmåltid svingar hon sig upp på övervåningen igen och rusar fram till valparna. Nöjd och belåten ligger hon nu där igen och putsar på sina ungar.

28/12

På Annandagen valpade Sachi: ut till världen kom en svart hane, en brun hane och en brun tik. Alla fyra mår bra och Sachi pysslar och donar på alla tänkbara sätt. Hon hinner med en snabbis ner för trapporna för att hälsa på flocken, speciellt Storhusse månar hon om efter valpningskvällen. Sen kastar hon sig upp till valparna igen:).Valparna diar och sover och är redan runda och goa om magen.

Här någonstans är valparna:)

Svart hane, 213 g

Brun hane, 222 g

Brun tik, 223 g

Sachi 14 dagar

9/12

Om någon ser reflexselar 38, 5 cm över marken som rör på sig så är det vi! I selarna finns två kolsvarta mellanpudlar, i andra ändan av kopplet rör sig ett par gummistövlar under en figur i klädd jacka med huva ner över ögonen. Vi går där i en svart, fuktig grotta. Någon gång syns en pannlampa, kanske lysen från en cykel nånstans. Man kan höra röster ibland, men vi ser faktiskt INGENTING.

Lite då och då får jag kasta mig ner för att plocka fynd ur Sachis mun. Hon som aldrig tar något! Men nu: tuggummin, blött papper eller allmänt oidentifierbart.

Vi är ute på nått som kallas motinsrunder, känns som att vi famlar runt i mörkret: vi hinner aldrig ut i ljuset, om det finns kvar!!!!!!!!!!!!!!! Jag får börja åka hem på luncherna, annars kanske hundarna tror att solen har flyttat!

Sachi är glad och pigg, hon har ökat 1 kg nu och är väldigt sugen och hungrig. Hon står suktande på bakbenen och kollar om det blir nått över efter middagen... Och det blir det ju aldrig, men Sachi har inte gett upp hoppet! Det är bara när hon träffar Elis matte på Pudelklubben som det lönar sig:).

5/12

På 42:a dygnet efter första parningsdag ( Sachi är parad tidigt i löpet) har Sach ökat 6 hg i vikt. Förra gången hade hon ökat 1 kg vid samma dygn. Nå, hon hade en del att lägga på sig den gången. Nu kan vi ju gissa att det åtminstone är en valp!

Numer äter Sachi färskfoder med god aptit och är i bättre hull. Hon rör sig spänstigt på långa promenaden och är vid gott humör. Hon bär fortfarande med försiktigt grepp alltid något ute. Har ju gjort så sedan hon parades. Så nog vet tikarna vad som är på gång. Det är bara vi som behöver ultraljuda och leta dräktighetstecken :).

Men var har solen tagit vägen? Vi hinner knappt ut på gärdet förräns det är kolmörkt... Snart vänder det!

2/12

Nu vet vi: Sachi är dräktig! Hon visar alla tecken man kan önska och aptiten har tagit fart. Ända sen vi var i Norge har hon burit runt det mesta, allt från tunna papperslappar till fynd hon hittar ute. Gamla handskar och annat värdefullt.

Och Adde börjar se upp: här är en dam som stiger i rang. Då tar man inte tillbaka kamptrasorna som man vill!

Strax efter Jul ser vi fram mot svarta och ev. bruna Sachi-Sofusvalpar!

31/10

Sachi, Johanna och jag har varit på Norge-semester!

"Den där nya, dyra buren vi köpte kan du ge till någon

som behöver den! Jag föredrar tågsätet:)!"

Det är väldigt vackert i Slottsparken i Oslo.

Johanna

"Tur att jag är så stadsvan". Sachi i regnet på Karl-Johann

Sachi kollar in nya Operahuset

Kontakt: "Det är ok i Oslo"

Utsikt över Holmenkullen från 21:a våningen

Nu håller vi tummarna för svensk-norska svarta och ev . bruna valpar till Jul efter Bazaar´s Manifesto, Sofus, och Such Amachi Absolute Me, Sachi.

13/9

Gilla läget!

Efter tre båtsäsonger på Hjälmaren med gamla Gullholmensnipan bestämmer sig Sachi för att gilla läget:). Hon har med övertydligt kroppspråk talat om för resten av flocken att hon inte gillar det här gamla båtskrället. Hon har lagt sig ner i ruffen, tryckt näsan mot golvet och knappt tittat åt oss andra. Som ju gillar både båtskrället och Hjälmaren.

I veckan var flocken på en fantastiskt fin kvällsutflykt i solnedgången. Det var spegelblankt och mycket vackert på Hjälmaren. Då, helt plötsligt säger Sachi: vaddå, jag tjurig i båten? Glöm det. Hon börjar fara runt med flytvästen på sig och undersöker alla detaljer, hänger över relingen och spanar fågel. Precis som sin mamma. Hon ställde sig upp på relingen, så storhusse fick hålla fast henne. Hon fick det där spjuveraktiga i blicken när hon spanade över vattnet... Då vet ingen utom Sachi vad som händer härnäst!

Så nu är vi en hel flock som gillar båtutturerna! Så mycket roligare det blir. Vi hinner åtminstone en tur till innan båten ska upp på land!

12/8

Tankar i huvét på en pudel!

Adde gillar saker . Och han gillar att bita sönder sina saker. Och även andras saker. Nån tipsade om att mjuka saker biter inte hundar sönder. Så därför fick båda hundarna varsin, trodde jag, STOR MJUKISSAK. När Adde äntligen kommit på att han inte behövde båda sakerna själv bestämde han sig en dag för att kolla vad saken innehöll. Och det gjorde han med besked: fullt med vit härlig stoppning och en pip! Sachi var också nyfiken, men ICKE fick hon komma i närheten och kolla förödelsen. Den måste vaktas, tänker Adde:) Varenda liten tuss ska vaktas...

Nu har vi bara en stor mjukissak. Och den är Addes, den också. Men det finns inget roligare tänker Sachi än ta den från Adde när han inte ser, och springa runt med högburet huvud och riktigt retas. Och Adde låter henne hållas. Tills han tänker att "nu är showen över". Hur han gör vet bara han och Sachi, men på mindre än en sekund är saken Addes igen.

Och Sachi då? Hon och jag börjar på rally-lydnaden igen på söndag. Och där får man Mamma Scans köttbullar:). Och träffa två Amachi-släktingar. Det ska bli tycker både hon och jag:).

19/7

Tre pudlar i en båt!

Nu när jag haft ledigt i hela fyra veckor och umgåtts på heltid med min flock är det spännande att riktigt ha iakttagit de fyrbenta. Hur olika de är, trots nära släktskap. Egentligen är de inte lika med något, förutom att det förstås är glada pudliga optimister.

De löser problem olika, de äter olika, dom lär sig olika och dom pratar olika: en sak som de gör väldigt olika är hur de hälsar! När Sachi emellanåt svämmar över av glädje tycker Adde att nu få det vara nog. Han pratmorrar och tycker att hon får baske mig skärpa sig. Eller är det kanske att han inte gillar att hon tränger sig före? . Hon förstår på fläcken och slutar hoppa.

Vi har en gammal Gullholmensnipa i Hjälmaren som vi nästan alla gillar.

Amanda, som nu finns i hundhimlen, älskade båtturerna. Hon hängde med näsan över relingen och lät vinden svepa förbi. Hon satt länge, länge och bara spanade ut över sjön. En favvogrej för henne.

Adde är mer korrekt, han sitter samlat och spanar fågel! Han gillar egentligen allt som hans flock gör. T o m att tapetsera, vika tvätt eller att sortera foton. Han är med överallt och jämnt, och gör allt som vi gör, fast tvärtom.

Sachi då. Hon sätter sig i ruffen, lägger sig sen bakom min rygg och trycker näsan mot golvet. Är det här nödvändigt ser hon ut att säga varje gång. Ekan på landet är rolig. Men en gammal illaluktande snipa! Fy fagerlund! Kunde hon själv bestämma skulle hon springa på flytbryggorna, för det tycker hon är kul. När det guppar och far under fötterna. Men motorbåten!

Sachi har hittat ett nytt alldeles eget nöje i sommar: hon hoppar upp i gungstolen på landet och sitter där och gungar. Som en dam!

11/6

Nu har vi avslutat vårens rallylydnads kurs. Det är ju andra gången vi går nybörjarkursen, och de har varit bra att gå om allt. Positionerna sitter bättre, Sachi och jag har koll på läget. Och vi vet vad vi ska träna i sommar, innan fortsättningen kommer i augusti. Snabba snygga sits, utomhus!, står överst på träningslistan. Inne går sitten snabbt, men ute ser Sachi helt frågande ut ibland. Så nu blir det till att klickerträna sitten i alla möjliga och olika lägen. Liggen går bra, men det är just sitten som Sachi tycks tro att det bara hör hemma inomhus:).

Vi har haft kursen i Pudelklubbens regi. Och visst är det extra roligt med bara pudlar. Och det tycker pudlarna också. Kul att ses igen, säger Ludde och alla andra. Och Sachi är överlycklig när vi går iväg till kursen, med köttbullar i ryggan!

26/5

Hur hittar alla hem?

Vi har varit på landet i helgen och njutit av våren och allt det vackra i naturen. Vårt land ligger norrut och man får en bra repris på tidig vår. Det här året blir nog ett blomsterår: det var länge sen gullvivorna och vitsipporna var så många:).

Och visst hade sädesärlan hittat tillbaka till gårdsgången, där den springer år efter år. Och lika säkert satt flugsnappeparet i rönnen utanför köksfönstret på exakt samma ställe som förra året. Hur har dom hittat hit efter utflykten till Afrika? Eller är det nya fåglar som kommer till samma plats? Just samma sort till samma fågelholk?

Man förundrar sig bara...

Hundar är också väldigt bra på att hitta hem! För länge sen när Sachis mamma Amanda var ung hjälpte hon mig och övrigt sällskap tillbaka hem. Vi hade gått ruskigt mycket fel i skogen, många timmar var vi ute i 32 gr värme, utan vatten. Riktigt dumdristig var utflykten och vi tappade orienteringen helt och hållet. Då hjälper den lilla kloka Amanda oss: helt resolut väljer hon riktning när hon känner vid ett vägskäl att vi tvekar. Vi hade inget annat att göra än att låta oss ledas. Och med självklar hållning travar Amanda på med sällskapet efter sig. Väldigt tacksamma till henne var vi när byn skymtade i horisonten!

Sachi har ännu inte behövt leda sin flock, men hon har säkert koll hon också. För hon får himla bråttom när hon känner att vi vänder hemåt vart vi än är. Då går benen som trumpinnar och det är bara att hänga på. För det är viktig att komma hem!

1/4

Miljöträning!

Hela flocken har varit i Stockholm för att fira Storhusses mammas 90-årsdag. Adde var i Stockholm för 6 år sen, och han hade helt glömt att det faktiskt finns väldigt många människor på jorden Betydligt fler än här ute på Sörbyängen och i Grangärde. När vi kom in innanför tullarna vaknade han upp bak i baksätet. Och hans ögon blev VÄLDIGT STOORA! Så himla många tvåbenta det finns, och så väldigt många barnvagnar. Inte alls många hundar, men många spektakulära varelser. En del med långa kjolar, andra lätt vinglande fram med kassar och AIK-mössa. Och i bilen alldeles bredvid en man med både skägg och pipa. Får man ha det? Oj, sa Adde: här är det bäst att jag kopplar på larmtjänsten och varnar för allt konstigt jag ser. "Ni ska se upp när en pudelpojke kommer med sin flock från landet".

Om han skällde? Och om huvudet snurrade runt där bak? Vi andra höll bara andan, och nu var det Sachis tur att undra om han var tossig! Hon är ju lite mer världsvan.

Väl framme på Kungsholmen, och efter rastning i gräset var det dags för kalaset. Och kalas med många tanter är Addes grej. Stillsamt och lugnt flöt han in och var på sin mammas gata. Är dom alltid så här lugna och fina, pudlarna, var det många som frågade:).

En sak är i alla fall säkert, vi har många roliga och överaskande stunder med dom här två tossarna!

9/3

Sachi har redan avverkat stora vårruset! Storhusse, Johanna, pudlarna och jag har varit på minisemester på torpet i Grangärde. Det var VÄLDIGT mycket snö där uppe, vitt och grannt. Grannen hade hjälpt oss att ploga upp, så där var fina gångar fram till husen och vedboden. Jättebra tänkte jag, för Adde och Sachi att springa i. Men se det tänkte inte Sachi. Varför hålla sig till halvmeterdjupa gångar, när skaren bär så fint!

Som ett himla jehu får hon nys på friheten och tänker att nu gäller det. Nu gäller det att ta igen vinterns radhusliv, så hon springer. Hon springer som för livet, runt runt och runt igen i allt vidare cirklar. Hon far över stock och sten och är till sist bara som en liten svart prick längst bort på Sörtäppa. Helt plötsligt känner jag att jag inte har någon kontakt med henne alls... Hon är helt lycklig och galen. Faktiskt rätt lik som hon var ibland när vi tränade agility, och springet tog över.

Nå, som tur var slutar Sörtäppa i en stengärdsgård och då hejdar hon sig. Hon stannar upp och kommer helt plötsligt i håg att hon har en flock med sig upp till Grangärde. Lycklig kommer hon springande tillbaka, efter att ha nosat in lite räv och annat vilt.

Så mycket spring som finns i dom benen! Adde, 8 1/2 år, tittar förundrat på mig: är hon helt tossig?

Ja, ibland är hon helt tossig denna härliga pudeltjej!

16/1

Iveckan som gått har vi tränat inne på köksgolvet mest hela tiden. Och så förstås lite rally-lydnadspositioner ute i mörkret på sena kvällsturen. Så om det är nån som ser en mystisk figur med huva och två svarta mellanpudlar i reflexsele som går slalom, 360 gr rundor och tyska svängar på cykelbanorna så är det bara vi!

Jag har studerat Sachi hur hon gör när hon tar sin belöning: det är hon själv som tappar sina godisar. Och då är det förstås mycket begärt att hon inte ska leta efter det hon tappar. Sachi är en mycket elegant dam med dåligt bordsskick. En spännande kombination av egenskaper. Hon dricker slarvigt och det droppar vatten en meter efter henne. Hon äter också emellanåt slarvigt. Hon har helt enkelt viktigare saker för sig än ett gott bordsskick. Sachi, som betyder glädje på japanska, är levnadsglad och självsäker och tycker inte man behöver vara så noga med mycket. Ett fantastiskt pudeltemperament!

Belöningen då? Jag byter till Kavliost i tub!

11/1

Idag har Sachi och jag tränat Rally-lydnad med släkten: vi hade trevligt sällskap av Ludde och Elis med mattarna Ann-Britt och Marianne- Ett härligt mellanpudelgäng med härliga mattar.

I rally-lydnad får man pluspoäng för glädje och kontakt, det är ganska fritt och behöver inte vara petimeternoggrant. Och det verkar passa oss alla sex. Gnista och glädje är utmärkande för den här släkten:).

Hundträning är ofta överraskande: Sachi har av någon anledning lärt sig att jag ALLTID tappar godisbelöningarna på marken och det betyder att hon ALLTID måste kolla om det ligger något extra kvar där sen hon ätit upp sin belöning. Det kan ju vara en liten frolicbit, en korvsnutt eller en MammaScanbit i gräset. Och den kan man ju inte missa!

Så nu är det det som vi ska träna till nästa träningstillfälle: att Sachi ska lära sig att det INTE finns något kvar på marken, eller rättare sagt att när hon fått sin belöning ska hon fortsätta hålla kontakten!

4/1

Städning i hundlådan! Adde är med ÖVERALLT, han tror alldeles säkert att han är människa. Han har ett stort föremålsintresse: en enda grej kan man väl få, i alla fall! Han förstår NEJ, men förstår fortfarande inte att hans matte har ögon i nacken:) Han går mycket tyst med högburet huvud när han snott åt sig en grej. . . Så det är helt tydligt att samlaren varit framme.

Julen är hundarnas bästa tid: alla är hemma och flocken är stor, det är liv i luckan och Adde har sin husse hemma. Han vill bra gärna flytta med till studentkorridoren i Uppsala!

13/12

En väldigt kort stund ser Sachi sårad ut när hon får på sig overallen . Hon sänker svansen och ser ut som att hon tappat smöret, eller blivit kränkt! Adde springer undan och gömmer sig, men kommer fram när han förstår att det inte finns något val. Det är bara att finna sig i att det ska på en för liten grön overall, ärvd av mamma. Den räcker knappt ner till knäna... och inte heller runt hela ryggen.

Sen bestämmer två obotliga optimister sig för att det är helt ok, man får inte vara så kräsen i den här flocken! Svansarna åker upp och det är fantastiskt roligt ute i alla snödrivor. Det riktig lyser om båda, och Sachi går som ägde hon hela världen, i en stel , billig ful svart overall. Hon jagar snöflingor och fnattar runt.Tankarna på overallerna är som bortblåsta.

Behöver jag säga att mina optimisters goda humör smittar av sig?

Överst på önskelistan står nu två snygga smidiga prasselfria overaller:). För det här är säkert bara början på en lång vit vinter...

Trevlig Lucia, Alla!

9/11

Storhusse och jag har varit på tågsemester till Italien. Efter 38 timmar på tåg genom fantastiskt landskap hade vi härliga dagar på Amalfihalvön och på Capri. Högsommarvärme, klart varmt vatten,otroligt vacker natur, god mat och en och annan Limoncello. Vad kan man mer önska sig?

Hemma var Johanna och Gustaf hundvakt, och gjorde det med bravur. Johanna lär sig om modern människopsykologi och tillämpade på försök Kognitiv Beteende Terapi på hundarna :positiv förstärkning, inte så många regler, konsekvens, igonerering av" dåligt" beteende och framför allt: gör relationen positiv för dig själv. Allt tillämpbart även på hund. Tillsammans med mycket motion, nosarbete och aktiviteter - visst var det harmoniska hundar jag kom hem till! Tack snälla Johanna och Gustaf för hjälpen!

21/10

Sachi och jag har just avslutat vår rally-lydnadskurs. En sport som båda uppskattar: lagom fritt för oss, kontakt och glädje. Och inte så allvarligt. Faktiskt får man extrapoäng för glädje och entusiasm. Och det visar Sachi verkligen. Hon har blivit stooooooor nu och gillar att jobba , även när hon inte får bestämma allt själv:). Smidigt tar hon sig fram mellan hindren och är helkoncentrad på uppgiften. Sån tur för oss att Hundsällskapet har så bra rallylydnadsintruktörer! Ingen hade jobbat med Pudel tidigare, båda såg dock glädjen och smidigheten hos rasen.

Nu får vi träna inne under vintern, och förstås ute ibland. Sen till våren väntar en ny kurs, i Örebropudlarnas regi. Vi längtar redan efter den!

28/8

Semesterbilder från Grangärde

14/8

Sid på badsemester

Sid, Amachi Chocolate Coffee, är nybliven Klubbmästare i agility på Örebro Brukshundklubb och tävlar redan i klass II i båda klasserna. Stort Grattis till Malin och Sid från oss!

Ska bli kul att följa er framöver och vi håller alla tummar och tassar!

6/7

Sachi nyklippt och sommarfräsch

I veckan har jag varit på Pudelnationalen, utan hundar, men med trevligt sällskap av Elis och Marianne. En helt strålande dag i strålande sommarväder! På programmet fanns tikbedömningarna, agility och lydnad och alla finaler. På det uppvisning av många vackra champions, rally-lydnad och free-style. En riktigt inspirerande Pudeldag att minnas, i variationens tecken.

Och visst har jag börjat fundera på om det är freestyle eller rally-lydnad som står på höstens träningsprogram. Det rycker lite i mina dansfötter, så vi har börjat dansträna på köksgolvet med några steg i freestyle - och visst säger både Adde och Sachi: att det här kör vi på!

Nu åker vi till sommartorpet för lättsamma semesterdagar på Laskens! Högtrycken är redan förbeställda till alla veckor:).

26/6

Årets midsommarstång i vår Grangärdeby

Vi har firat midsommar på landet som vi brukar. I år var firandet på Enkulls gård, nästa år är det vår tur. Hela byn hjälps åt med stång och prydnad, och har sen gemensamt firande på eftermiddagen. Som vanligt var vädret väldigt ostadigt, men vi slapp åtminstone förra årets mygginvasion:).

Hundarnas största behållning av helgen var kontakt- och lydnadsträning och racandet på stora blomsterängen. Sachi snabb som vanligt i täten och bakom sig en upprörd 8 -åring som inte hinner med. Nåväl, med ålderns rätt att vinna kamper genar Adde varvet. Och springer rakt på Sachi. Och sen är den kampen till ända:).

Hemma bland radhusen pudelfnattar Sachi i koppel, och då pratmorrar Adde. Så här kan vi väl inte ha´t, matte? När jag stöttar Sachi börjar även Adde fara runt och bita i koppel, precis som för åtta år sen. Snyggt koppelgående varvat med fnatt: visst löser hundar problem på ett smart sätt!

På landet ska hundarna vara utanför köket när vi äter. Sachi har lite svårt att hålla sig till det, speciellt när middagarna drar ut på tiden. Så jag får påminna henne emellanåt. Vid nästa måltid ställer sig Adde resulut mitt på tröskeln och blockerar dörröppningen. Med Sachi bakom sig. Så att hans matte kan äta en LÅÅÅÅNG middag i lugn och ro. Han är en klok Pudel i sina bästa år:).

Som belöning återstår sen långa mysstunden i mattes knä med huvudet bekvämt på köksbordet. På sommaren har vi gott om tid, så även den stunden kan bli lång! Och Sachi då? Hon myser på samma sätt i husses knä - med hakan på köksbordet! Förstås. För det är favvoläge i den här flocken:).

25/5

Idag har vi haft avslutning på agilitykursen i härligt försommarväder. Tyvärr är kursen redan slut, precis när det börjar gå så väldans bra! Sachis och mitt samarbete flyter, och jag tycker jag hittat en balans mellan kontroll och självständighet. Utan att Sachi måste hållas nere.

Sachi var på ett strålande humör, hon är snabb i huvu´t och snabb i kroppen. Med en snabbare matte skulle det gå än bättre:). Fast Sachi är inte den som inte hittar på lösningar. Om hennes lite långsamma matte inte hinner med i svängen, och det är inte alltid hon gör det, har Sachi inga större svårigheter att fatta egna beslut:). Och dom är ofta bra.

Jag har mycket kvar att göra: träna timing och kondition. Sachi är bra på båda! Och idag var hon jätteduktig.

Det här har varit en mycket bra och trevlig kurs med Anette Hedman från Laxå Brukshundklubb som kursledare. Jag har lärt mig massor, och har massor kvar att lära. Ann-Britt i Örebropudlarna har varit arrangör. Ett stort TACK till er båda från Sachi och mig!

12/5

Sachi tycker att agility är roligt. Hon tycker det är väldigt roligt:).

Man kan tro att hon gått och väntat på att träningen ska börja hela vintern. För i torsdags var det premiär och den tog Sachi med storm. Hon var helt galen första halvlek. Laddad till tusen for hon över hindren och bjöd upp sina kurskamrater till snabba race. En och annan pudelkompis tror jag också hade väntat på premiären, för dom var snabba att haka på. Speciellt en brun mellankille från Vintrosa gillade Sachis ysterhet.

Efter paus lugnade hon sig och skötte sig efter regelboken. Med mycket drive och säkerhet koncentrerade hon sig och var en fröjd att vara med.Så nog kan hon om hon vill! Det gäller för mig bara att balansera mellan kontroll och hennes självständighet... För visst kan Sachi lyda, men hon blir inte jätteglad av det på agilityplan. Och det är ju det jag vill hon ska få vara:).

20/4

Nu får sothönsen, hägern, pudlarna och jag söka oss nya marker!

För nu har golfarna plockat fram sina klubbor och invaderar vår härliga engelska park. Paddorna gömmer sig i bäcken och gäddan flyr. För golfbollar är inte att leka med, det vet vi alla...

Så nu är det vitsippsskogen som gäller för långa eftermiddagsturen.

Idag hade vi nöjet att ha Johanna med, och efter en lång promenad när både hon och jag börjar känna att vi vill inta ryggläge på stenhällarna och bara slappa, då börjar Adde och Sachi sitt arbete: att gräva i mossan och jorden, tugga på pinnar och leva hundlivet. Med en väldig frenesi:). För visst är det sant att spatserandet innebär bara muskelträning och iakttagelse för en hund. Och visst är det lika sant att pudlar har mycket mer de vill. Åtminstone mina verkar vara släkt med mullvad och bäver.... Eller kanske gjorde vargarna så här också?

Hemma igen kom nya borsten väl till pass:).

29/3

I morgon börjar sommartiden:)!

Sachi på Hjälmaren sommaren -07

23/3

A.Chocolate Coffee -Sid bor med sin flock här i

Örebro. Sid gör premiär i agility till sommaren.

Då kommer vi och tittar! Vi ser också fram mot

att träffa Sid hos Örebropudlarna.

Tack Erika för bilden!

15/3

LÖPTIK INNE OCH MARSKATT UTE. Ja så har det varit i veckan som gick. På nätterna jamar katterna ute och på dagarna jamar Sachi inne. Sachi är just ute ur höglöpet och jag tror både hon själv, Adde och jag ser fram mot lugnare dagar.

För att Adde inte ska missa vem som för tillfället är ranghögst ligger Sachi högst upp i vår innetrapp och kikar ner på honom mellan trappstegen och kollar att han verkligen ser hennes höga position .Hon verkar också tycka att Adde, som är kastrerad sen 5 år,vore ok som hane till nya valpar och bjuder upp till parningslek. Och det påverkar honom helt klart, för nog vet han vad ägglossningstider betyder...Det är väldigt vad stark fortplantnings driften är. Men än är det inte dags ! Vi ser fram mot nästa vår...

Eftermiddagsturerna blir långa, nu i skogen. Vilken tur vi har att skogen är så nära, bara 5 min bort. Där gillar vi att vara alla tre. Allra mest Adde som är ivrig på kottar och skogsfynd. Sachis favoritplats är golfbanan för där är mycket att nosa på och härliga dofter.. Och ett och annat att äta. Men man får se upp : bollarna viner i luften nu när golfarna vaknat till liv.

I bäcken bor den ensamme hägern sedan många år och nu är han tillbaka igen. Ett vårtecken så gott som något.

15/2

Nu är den här snart, VÅREN!

I alla fall är ljuset här:). Man riktigt ser hur Adde och Sachi vaknar till ute, de håller huvudet högre, rör sig med mer spänst och DRAR i sig alla hemliga dofter. Marken är hård idag, det luktar inte kärr och vedermödor på golfbanan och det är stumt och hårt under fötterna. Ingen leråker hade vi med in idag. OH, så bra för alla oss!

Ännu har vi tid innan golfarna vaknar till, men faktiskt en dag när det var som värst med mörkret och dimman ser man en man gå och putta i leran... det är inte bara hundägare som är lite fanatiska.

Vi har tränat reaktion och timing idag, och visst gick det ändå bättre än när det är klåffsigt ute! Speciellt Sachi har förbättrat sin timing och uppmärksamhet. Snart börjar agilitysäsongen och det ska bli spännande att se var vi står.

Till systerdotter Åsa, jag ger dig ett stort uppskattande för ditt goda hundöga: visst är allt på LEK för en pudel. Det gäller bara att komma ihåg det när man själv inte känner sig så lekfull.

Ett boktips, föresten: Stora Hundboken av Åsa Ahlbom och Anders Hallgren, i mina ögon mycket läsvärd och en hel del att fundera på:

vad behöver min hund?

En trevlig helg, till er ALLA!

10/2

Sachis valpar, ca. året gamla

Tack Marianne, Eva och Veronica

för bilder!

A. Chocolate Choice- Elis en glad spjuver som liksom sin

mamma tar livet från den lätta sidan. Elis är en nyfiken herre,

han gillar att spåra och har påbörjat sin utställningskarriär

med gott och humör och lika gott resultat: SPK Köping 2/2

2 jkkl, R BHKL, ck.

Te-pojkarna:

A. Chai Pacific- Chai bor i Falun, giller klickerträning - och

stannar på bryggan när flocken tar sig ett dopp!

A. Chicago Peace - Lipton prövar isen för första gång-

en. Lipton bor i Lindesberg, och dyker ibland upp med sina

mattar på Örebropudlarnas aktiviteter. Välkomna till vårens

roliga aktiviteter!

18/12

Vilken härlig dag vi haft idag. 7-, frost och sol. Perfekt för Pudlar att springa runt på hårdfrusen golfbana, inge kladd och tjafs längre. Men väldigt mycket att lukta på i frostmarken. Kan undra vad... Sachi tar glädjeskutt, far i väg som när hon var unghund och Adde är väldigt nöjd när han får så där långa promenader i solen. Sista tiden har vi knappt hunnit ut innan det mörknat, och då har vi fått spatsera i vägkanten iklädda reflexvästar och diverse utrustningar. Inte alls inspirerande. Men nu kommer ljuset igen. Man kunde ana det idag när solen sken i frosten!

Adde är en otrolig hund. Han är säkert själv säker på att han är människa. Men det spelar ingen större roll:). 7åriga hundar har lärt sig mycket av människorna, och Adde har lärt sig väldigt mycket. När jag i hast tappar Sachis koppel är Adde där kvick som få, och tar upp kopplet och ger det till mig. När Sachi i oförstånd går för långt ut på isen på dammarna MORRAR Adde och gör henne uppmärksam på att där kan man inte vara. Han är ansvarsfull och håller koll på sin yngre syster.

Visst låter han henne retas emellanåt, hon har ju så roligt när hon slinker mellan fåtöljerna med kamptrasan i mun. Han smyger efter och låter leken bli lång. Och då är också Sachi i sitt esse. Tänk att få demonstrera sin snabbhet!

Och när Sachi biter i sina hårsnoddar, då stormorrar Adde. För just så´nt gör man inte i den här flocken!

Det har hans matte bestämt. Och henne är han väldigt lojal med...

23/10

Nu är äntligen golfsäsongen snart slut!

Och det betyder att Adde, Sachi och jag har hela stora golfbanan för oss själva på eftermiddagarna:).

Vi är just inkomna efter en härlig runda på allra finaste gräsplanerna i flödande höstsol. Gräset är så välskött som runt ett engelskt slott och vi har massor av yta att bara strosa på, spåra en del, vad vet bara Adde!. Och förstås lite träning emellanåt. Det är inte så tokigt att vara radhushund, när man bor så nära stora grönytor. Måtte det dröja länge innan snön kommer, för då får vi konkurrens av alla motionsåkare som vill använda området att kana runt på. Och dom blir VÄLDIGT irriterade på fotspår i spåren!

Sachi är snart ur sin skendräktighet och skenvalpning. Adde gläds åt det och behöver inte ideligen markera sin rangplats genom att ALLTID lägga sig högre. (Lillasyster testar sin omgivning på många sätt.)

Hon blir lite inåtvänd och verkar förbereda sig på något som inte kommer komma. Dom gör ju så tikarna.

Men när kamptrasan kommer fram då känner både Adde och jag igen "gamla" Sachi. Då vaknar livsglädjen till och hon hänger i trasan med glödande ögon.

23/9

Storhusse och jag har varit på sensommarsemester i sydvästra Irland. Vackert, varmt, mycket trevligt, bra väder och någon Irish Coffee!

Inte en endaste pudel såg vi.

Bussiga Johanna och Gustaf skötte om på hemmaplan.

21/9

I går var det dags för Pudelklubbens tredje träning. Nå´n vill härda oss stackars pudelägare i Örebro! Naturligtvis regnade det igen, plan var blöt, det var äckligt i tunnlarna och inte riktigt uppåt alls. Då sätter Sachi in en stöt. Och efter lite uppmjukning har hon, iklädd en för liten regnrock, ett väldans drive framåt. Genom däck, tunnlar och över hinder far hon i sin gröna kappa.

Visserligen fick hon gå av plan och vila sig lite när hon tyckte det gick snabbare att springa bredvid hindren. Men efter en kort vilopaus har hon FÖRSTÅTT vad som gäller. Härligt!

Var det det hemma lagade levergodiset?

Eller kanske en bra dagsform!

Det är den man lär kunna klicka in!

Vilken utmaning för en klickerälskare.

18/9

Vi har varit på agilityn på Brukshundklubben - och DÄR var Sachi minsann inte märkt av sin skendräktighet. (!)

Hennes kurskamrater är : pinschrar, terrier och blandis. I den laddade miljön där alla verkligen var på hugget och där det ibland tänder till mellan pinschrarna var Sachi sitt vanliga jag. Med kraft och glädje for hon över hindren. Ibland utan handling men oftast med. Jätteroligt att se henne sån.

Hon tyckte också hon skulle tala om med hög stämma för några schäfrar att " här kommer Absolute Me" från Sörbyängen. Och då får ni passa er. Vilket förvånade ägarna :). ( Jag ska ärligt erkänna att jag var stolt!).

Kanske Brukshundklubben är hennes bana! Där är det laddning och känsla och där kan man minsann inte gå och slöa bland rottisarna och schäfrarna. Där gäller det att vara med på banan... Och det gillar Sachi.

16/9

Idag var andra gången på Pudelklubbens agilitykurs. Återigen hade vi regn, men idag ingen åska, och hundarna var kanske inte riktigt på alerten.

Jag tränade agility och Sachi trodde hon var på spårkurs. Nåja, ett och annat hinder kunde hon ju ta, och på rakorna hade hon fart och fläkt. Intresset för dofterna på backen var dock jättestort...Sachi är skendräktig och har viktigare saker för sig än att gnistra, som hon vanligtvis gör, på agilitybanan. Nu får jag klura på hur jag ska öka motivationen till nästa gång.

Spårkurs får det bli i vår :).

Ibland kan man undra vem som tränar vem!

22/8

Äntligen är det dags för agilityn! Sachi och jag har haft första kurstillfället idag:

väldigt mycket roligare än att åka båt på Hjälmaren!

Vi övade tre hinder i taget, Sachi hann med 7 :) Och kom mycket väl ihåg kontaktfälten på balanshindret när hon sprang där för sig själv. Hon hade hela tiden koll på sin matte när hon började racen och snabbt som vinden var hon med mig när jag fick springa av plan. Väldigt initiativrik tycker kursledaren. Och jag med, men jag är ju van. Och har också förstått att hennes söner fått med av det.

Adde älskar sina nya aktivitetsspel, och vill inte sluta spela. Sachi går därifrån och tycker det är mycket väsen för en godis. Men agility däremot - det är hennes grej!

Sachi i Gullholmensnipan på Hjälmaren, aug -07

2/8

Adde är den här flockens stora problemlösare. Han har bekymmer med sin lillasyster som inte vill styras av honom. Nu sist i skogen när Sachi hela tiden tar täten, kommer Adde på det genialiska: när matte släpper kopplen tar Adde helt resolut tag i Sachis koppel och springer fram och tillbaka med kopplet i munnen. Och Sachi har helt enkelt inget annat att göra än att följa med, fram och tillbaka, till höger och till vänster. Adde verkar minnas sin egen koppelträning en gång i tiden. Alla sätt är bra utom dom dåliga.

Och Adde har ALLTID lösning på problem, inte alltid samma som vi tvåbenta har, men alltid en glad lösning. Han är obetalbar när han snor en målarpensel, och mycket tyst och stilla smyger iväg med penseln i mun. Att sen hela svarta nosen är vitfärgad av äggoljetempera och att man inte bara hörs utan också syns, vet ju bara vi:).

Dom här dagarna har han ett bekymmer, Sachi är inne på 7:e dagen i löp och det stör kastrerade Adde. Han vet exakt när de viktiga dagarna kommer, och det vet Sachi också och visar hela tandraden och mullrar som åskan när Adde charmar. Adde tycker att tikar är väldigt griniga sånna här dagar. All humor och leklusta är som bortblåst!

Om man bara för en halv sekund kunde se världen innifrån en glad pudelpojkes huvud!

25/7

Det är vardag för oss igen. Vi är tillbaka i stan efter härliga semesterveckor på vårt torp i Grangärde.

På Laskens gård trivs vi alla, vi tvåbenta drar benen efter oss och slår ihop morgon - och förmiddagskaffet. Ofta på trappen i solen.

Den här sommaren har Adde intagit trappen som favoritplats. Han har ärvt den efter sin mamma Amanda som i många år ägde just trappen. Här har man bra koll på vad som händer, om det kommer någon sädesärla man måste jaga, eller kanske ett fjärilspar som också går att springa efter, ett kort tag. Det finns väldigt många dofter här. Paddorna och ödlorna bor under trappen och dom doftar himmelskt för Adde.

Framför allt är trappen väldigt varm och skön, och även denna sommar har den värmt Addes mage.

Sachi har sin favoritsysselsättning: raca med sin äldre bror efter sig. Se nedan. Att få honom efter sig varv efter varv, runt rosenbusken är nog hennes höjdpunkt. Hon är fasligt snabb, den hunden ( har vi ju sett på agilityplan). Och hon älskar att ha Adde efter sig, hojtande och grälande att " nu får du ge dig". Men det gör inte Sachi, som den retsticka hon är. Till slut genarAdde varvet och kommer på det sättet i fatt henne och hon kastar sig på rygg och beklagar sig högljutt. Med Adde över sig. Hon vet att racet alltid slutar så, men det är ändå lika roligt varje gång. Skam den som ger sig!

Nu blir det stadsliv igen. Och vi får ha friheten på landet över helgerna. Tur det är så nära :).

22/5

Med "fart och fläkt" och mycket glädje har Sachi och jag avslutat agilitykursen idag. Och Tänk, vi fick till det riktigt bra:) Nu förstår Sachi vad det hela går ut på- och ingen risk- hon blandar inte ihop agility och sök. Och hon har förstått att hon har sin matte med, även om hon ibland har henne i hasorna. Fortfarande. Får bli lite kondisträning i sommar i Grangärde. Numer väntar dock Sachi artigt på att matten ska hinna i kapp.

Att få jobba med denna glada pudeltjej, som med mycket drive och utan stress är helt fokuserad på uppgiften, känns så inspirerande så att jag t o m kan tänka mig egen träning...

När uppgifterna blev svårare, och Sachi fick springa en hel bana, försvann också de mesta av "fnatten". Och faktiskt bara en gång fick matte gömma sig i skogen och Sachi leta. Visst var det nå´n som sa att Pudeln är klok? Och intelligent? Och behöver utmaningar!

I höst kommer Örebropudlarna att ha egen agilitykurs med Anette Hedman som tränare. Tänk om vi kan få ihop ett eget lag! Det vore väl roligt. Ni ställer väl upp alla trevliga mattar och hussar?

13/5

Sachi. Nyfriserad, med "fart och fläkt".

2/5

Sachi ligger utsträckt på rygg i röda soffan alldeles utslagen:) Hon har varit på agilitykursen idag och verkligen tagit ut sig fysiskt. Hon kan många hinder och än så länge har hon inte behövt anstränga huvudet förutom i slalomen, som vi jobbar på och som börjar gå bra. Hon ÄLSKAR agility det kan var och en se.

Förväntansfull efter första hindret börjar hon dra runt plan. Jag fick rådet att gå av plan och gömma mig. Och när hon hittade mig fick hon väldigt mycket beröm. Rådet kom från kursledaren, och jag hoppas att det håller. Så att inte Sachi tror att det är del av agilityn, att sök ingår: att hon ska raca, sen söka efter mig och att hon då får mycket beröm när hon hittar mig. Kursledaren säger att har man skaffat boxer, riesen eller pudel får man ta racen...

Vi är där för att ha roligt, men jag för min del kan tycka att det är roligt att slippa springa in i skogen hela tiden:). Mitt i sista racet tyckte Sachi att hon skulle ta några hinder, bl.a. balansen hann hon med på egen hand. Det var där hon upptäckte att hennes matte är lite till åren och inte alls var i hasorna, som hon brukar:)

Vår kursledare tycker att Sachi har väldigt god kontakt med mig men att jag inte hinner se det! Jag är nämligen alltid bakom.

Mycket go och mycket glädje är det i vår pudeldam!

24/4

Addes husse Gustaf är tillbaka från sitt ungdomsutbyte i Vitryssland och nu är Adde NÖJD. Dom två är ett bra radarpar och har en jättefin kontakt och koll på varandra.

Sachi och jag är just hemkomna från agilityn. Sachi betyder GLÄDJE på Japanska och glädje är förnamnet på vad Sachi visar på agilityplan. I höstas körde hon hindren för sig själv, visste nog knappt att jag fanns 10 meter bakom henne. Nu har hon mognat och vi har tränat kontakten. Så med mycket drive kvar från höstens övningar på egen hand och bättre kontakt går det faktiskt väldans bra. Vi håller hus på Brukshundsklubben och visst är det en och annan som uppmärksammar en vildvuxen, svart mellanpudeltik som flyger över hindren och är helt oberörd när hon ska gå på svajjiga balanshinder. Hon utstrålar glädje och stolthet och forsar genom tunnlarna. Idag hann hon med bara ett mindre race: på kursen finns en liten svart toyblandning, faktiskt riktigt bra att raca med. Men nu kan hon stoppas innan ALLA hundar på plan är med. Och det känns ju lite vuxet:).

Vi har tappat lite i klickerprogrammet och får backa tillbaka en del. Men repetition är ju all inlärnings grund. Ännu sitter Adde och Sachi inte på egen hand som små tysta tända ljus när det knackar på dörren. Men vi ska dit:).

2/4

Våra hundar är fantastiska problemlösare: Sachi har nu kommit på hur hon ska lösa sitt dilemma med att oftast vara koppelhund, eftersom hon bor bland bilar. Hon har lärt sig hur man får Pudelfnatt I KOPPEL! Hon rusar runt i koppellängd, utan att dra det minsta, hon krumbuktar och dansar på bakbenen. Och verkar väldigt nöjd efteråt:)

Alla sätt är bra utom dom dåliga.

Vårt tio-veckors klickerprogram, för att öka kontakten, börjar få resultat. Adde och Gustaf har gjort väldiga framsteg. Sachi och jag ligger av naturliga skäl lite efter. Men nu har Sachi förstått poängen och kommer återigen ihåg att vi är två på våra aktiva promenader. Och att hon inte är flockledare som släpar runt på sin matte. Jag är helförtjust i klicker! Och har lärt mig en del om det. Tydligen ligger klickerljudet på en frekvens som påverkar hjärnan positivt. På både två-och fyrbenta. Man blir själv väldigt glad av att belöna med ljudet. Kanske nått att införa på fler ställen än i hundträning!

I påsk far vi till Grangärde, längtar efter frisk luft och ljus himmel:)

19/3

Sachi har vårkänslor!

Det bara spritter i kroppen på henne, jag tror hon älskar våren:) Hon tycker att kopplet är flera meter för KORT och hon vill nog helst spara lite på vårt tio-veckors klickprogram Gustaf och jag kör med hundarna. Åtminstone ute. Vad är kontakt- och klickerövningar mot alla fantastiska dofter som helt plötsligt dykt upp när snön försvann! Och hur ska man kunna hålla inne med jaktinstinkterna när löven vindlar framför nosen. När man bara vill vara urhund då är det trögt med klickern:). Inne är det superbt, men ute i själva livet...

Vi har fått rapporter från båda "te-pojkarna", Chai i Falun och Lipton i Lindesberg. De är de svarta valparna. Allt är väl, Chai gillar snön som fortfarande ligger i Falun. "Choklad-valparna", Sid och Elis finns här i Örebrotrakten, och Elis träffade sin mamma i veckan - första gången efter flytten. Elis var snabb på pussarna och Sachi lika snabb på sin mammaroll, dvs en klar tydlig markering: " i ansiktet på din mamma ska du fortfarande inte vara:)"

Vänligt, tydligt och mycket bestämt. Och det språket förstår Elis!

I helgen blir det" Trix och konster" för Sachi, lämplig hjärngympa för en ung dam som bara väntar på det stora vårruset i Grangärde! Så´nt är livet för stadshundarna.

11/3

Idag har jag varit extramatte åt A. Chocolate Choice -Elis. Vi har varit på miljöträning med Örebropudlarna och lyssnat på en föreläsning om "Hundars språk och beetende", Monica Grönkvist-Carlsson på Hundägarskolan i Nora.

Elis matte, Marianne, bad mig ha hand om Elis och det var ett nöje. Jag har inte träffat honom sen han flyttade från vår flock till sin familj, och det var spännande att se hur han utvecklats.

Elis är en mycket trygg ung herre, orädd för nya miljöer och nyfiken. När föreläsningen blev lååång och han tröttnat på att lyssna om hur just hundar är, la han sig lugnt vid mina fötter och tuggade på ett ben. Han har lätt för att koppla av, sov sen mellan varven och vaknade till när ljuden från hundar kom från videon vi såg. Han (och hans bröder) är tränade på inkallning sen tre veckors ålder, ett experiment jag gjorde med den här kullen, och visst kände han igen både tonfall och röst och kom snabbt som vinden. Elis är en väldigt duktig och stabil liten pudelpojke!

26/2

Det har gått tre veckor sedan Sachis valpar flyttade till sina hem. Rapporter från mattar och hussar säger att omställningen gått fint. De har alla anpassat sig snabbt, de växer och frodas på alla önskvärda sätt och har ett stabilt och lugnt grundtemperament. Och de är fulla av mycket aktivitet och bus. Precis som små pudelpojkar ska vara :)

Vi har fått många frågor varför de alla är döpta på Ch. Och här är förklaringen: Vi har Ch i alla berörda namn: Chi i vårt kennelnamn, SaChi heter mamma och CurlfinCh Cham är pappa. Sen har ju mamma och pappa också ett tillägg till sina kennelnamn, de är ju båda Champion. Så naturligtvis vill vi frossa i Ch och ett och annat c!

Sachi har vilat sig och kommit igen med kraft. Hon har varit en enastående mamma. Hon gjorde allt det hundmammor ska göra. Hon tog sin uppgift på stort allvar och var både milt omvårdande och uppfostrande. Sista dagarna sa hon i från med hög och klar stämma när valparna trampade över hennes gräns, eller bara betedde sig ouppfostrat. Och när Sachi säger ifrån kan ingen missta sig... Jag har förstått att valparna har mildare fyrbenta hundmammor nu:)

Leklustan har kommit tillbaka och likaså har retstickan i henne vaknat till liv, precis som vanligt. Ute är hon som en virvelvind och vi har framför oss att lära oss mer Trix och konster och även prova på jaktapportering i Örebropudlarnas regi. Adde har återtagit sin självklara rangplats och verkar nöjd med att det är tyst, relativt, och lugnt, relativt, här hemma.

Nu längtar vi efter att ALL denna snö ska försvinna, så att cykeln får bättre fäste och att fötter och tassar inte bara glider och far!

6/2

I helgen flyttade alla Sachis pojkar. De är trygga valpar och har snabbt kommit till rätta i sina nya familjer. Valparna har kvar sina mat- och sovrutiner, och har också kunnat prova på, nu när det blivit mildare, att vara ute i snön.

Det är lite tomt i Rindlers kök, och vi börjar redan längta efter nästa valpkull.

Kanske gör inte Sachi det riktigt än. Hon jagar snöflingor ute och verkar vara nöjd över att bara vara sig:). Hon har mycket bestyr med valparnas alla roliga leksaker. Men piparna har vi tagit bort, dom oroade mest. I går såg det ut som att Sachi längtar efter våren, hon gick med spänstiga steg och högburet huvud och jagade en och annan pulka i härligt vinterväder.

Snart, snart är det vår och vi far till Grangärde över helgerna. Då kommer stora vårruset för våra pudlar. I Falun finns Chai Pacific och vi har möjlighet att återse honom.De andra tre, Sid, Lipton och "Choice" finns i Örebro med omnejd och dom kanske dyker upp när Örebropudlarna har aktiviteter.

26/1

Nu har valparna fyllt sju veckor. Alla fyra är väldigt pigga och glada pudelpojkar. De har ett gott humör och är uppfinningsrika, strimla en tidning går nu mera på nolltid. :) De har upptäckt att det är roligare på andra sidan ån, förlåt, valphagen, och det talar de gärna om med hög stämma, men får inte tillgång till "friheten" förrän de tystnat. :) Ett annat nöje är att bada och stampa i den stora vattenskålen.

Sachi fortsätter att imponera och det är fantastiskt roligt att se vilken god hundmamma hon är. Fostrandet fortsätter, men hon är också en väldigt lekfull kamrat med stort tålamod. Hon pysslar om sina barn och statusleksakerna, som Adde och hon tävlar om, hittar vi i sovrumsvalplådan på kvällskvisten - Sachi har oegoistiskt lämnat ifrån sig lite nattsysselsättning./ Eva och Gustaf

Chicago Peace - 2365 g

Chocolate Choice - 2560 g

Chocolate Coffee - 2452 g

Chai Pacific - 2350 g

21/1

Man blir bara varm i magen av de här trevliga pudelpojkarna!

Alla har lika fina öron! :)

Besegrad!

Ånej!

Julklappen - pingvinen från Nya Zealand - tog Sachi hand om och utövar sitt ledarskap. - Vågar jag gå närmare den här gången?

Valparna gör många försök innan de förstår att nej är nej, men Sachi är konsekvent. Av det här kan vi människor lära oss :).

Sachi är också en mycket renlig hundmamma. Hon tar till "stormullret" för att uppmärksamma sin matte när det är dags att göra rent efter dom. I stort sett all vaken tid är nu valparna ute på hela köksgolvet. De rasar runt i glädje och gör stående jämfotahopp och har hinderbana under köksbord och stolar. Det är en jämn, fin kull med ett lugnt grundtemperament och mycket "go". Vi är väldigt nöjda med dom. Snart flyttar de till sina familjer.

16/1

Nu är det fart på Sachis små pudelpojkar! Vaken-stunderna blir allt längre och aktivare. Emellanåt låter det som om storpojkar är i farten. Sachi håller koll på läget, se nedan. Och Adde undrar om man får låta på det sättet när man är inomhus. Han vet att han får det i alla fall inte. Adde sänder en tacksam tanke till Marianne och Mattias (Chocolate Choice's matte och husse) för nallen de kom med. Han bär den som om den vore hans valp, och har den med nästan överallt. Sachi gjorde ett försök att ge den till sina valpar, men det blev ett misslyckat försök :). Valparnas aktiva stunder blandas med total avkoppling i valphagen. Ryggläge är fortfarande en favorit!

Valparna är nu registrerade och stamtavlorna har kommit. De är alla döpta på "Ch" efter sin mor och far. De heter "Chicago Peace," "Chocolate Choice," "Chocolate Coffee" och "Chai Pacific." Chicago och Pacific är "Johanna och Gustafs hundar". Och namnen är inspirerade av deras reslusta :). Tre dagar kvar till Gustaf kommer hem från the Pacific :D. Då får valparna en glad lekkompis.

11/1

Oj, vad tiden rusar på. En vecka har gått sen jag skrev här sist. Valparna utvecklas i snabb fart. De är pigga och glada små pudelpojkar. De busar med varandra, drar i öron och svansar, brottas och bufflar. Favoritlek just nu är pyramidleken "herre på täppan." Alla vill vara herren och ingen vill vara täppan! Bra träning för framtiden! :) Nya leksakerna är också populära.

Valparna äter mest torrfoder nu och det är gott. De sover mycket, och gärna på rygg! Det är ett släktdrag: mamma Sachi gör likadant i röda Klippan-soffan. Morbror Adde skulle aldrig komma på tanken - han vill ha koll på läget. Sachi tränar avvänjning och separation med valparna. Hon är fenomenal på att läsa av valparnas behov och tydlig i sitt språk. Hon är glad och pigg och tycker att det är väldigt trevligt med vilostunder utan valparna. Adde verkar ha glömt hur roligt det var att vara valp, och tycker då och då att de borde skärpa sig :).

Jag har börjat jobba efter ett långt och roligt jullov och Johanna har tentaläst i köket med valparna runt fötterna. Tur för oss att Johannas studiekompis gillar hundar :).

Det är okej med ryggläge - så länge det är frivilligt!

4/1

Valparna är nu fyra veckor gamla. De utvecklas snabbt och har fått många tänder, som Sachi säkert känner av när huvudmålet intas. De har flyttat ner i köket på dagtid och deras mamma hjälpte till med inskolning i valphagen. Valparna gillar ytan där och springer runt i piruetter av glädje. Under Sachis övervakning morrar de och brottas gärna med varandra. De har också fått lära sig att, att kräla runt på mammans huvud inte går an:). "Gurr" säger Sachi, och valparna lyssnar och lär. De har också blivit presenterade torrfoder och äter det med god aptit.

Torrfoder eller jeans, vilket smakar bäst?

31/12

Gott Nytt År! Valparna äter med god aptit och ransonen med nötfärs har ökat. De håller nu på att lära sig att inte lägga tassarna i maten - inte alldeles lätt.Av sig själva tränar de också rumsrenhet. Dom är jätteduktiga att leta reda på tidningen när de behöver kissa. Sen är det inte lätt att veta att det inte räcker med att frambenen är utanför fällen:) De har också börjat busa och småvoffa på varandra. Det är snart dags för dem att börja på dagis nere i köket. Nya valphagen har kommit och vi har provmonterat den. Och när valparna får mycket uppmärksamhet bestämmer deras morbror Adde att tjugonde dag-Knut redan är här :). Det vill säga julgranspyntet är dags att ta ner, åtminstone det som sitter på hund-höjd.

Valparnas lillhusse firar in det nya året i Sydney några timmar före resten av flocken. Han messar från Sydneys gator och meddelar att han har julklappar till valparna med sig hem 19/1.

Här är bilder från Lilla Stockholm i april, då Sachi blev svensk utställningschampion.

SUCH Amachi Absolute Me med handler Madeleine Bergendahl, Kennel Pop-Up

Bild från samma utställning. Valparnas pappa, NLCH SUCH Curlfinch Cham, blev BIR och Sachi BIM. Domare är Kristina Sahlström och Sammis handler Lena Ilemyr, kennel G-Diggers.

25/12

Valparna är nu snart tre veckor gamla. De är uppe på benen och staplar runt i lådan. Balansen är inte så bra än så länge, rätt som det är far de på huvudet och rullar runt. Ryggläge gillar inte valpar! Nu kan de också hålla värmen bättre och ligger inte alltid i en valphög när de sover. De har fått börja smaka nötfärs och äggula (se bilden) och alla fyra gillar nya menyn. Ät-tekniken skiljer sig dock åt :). De fortsätter dia och står nu upp med viftande svansar när huvudrätten serveras.

Sachi mår bra. Hon har stor aptit och äter många gånger mer än hon brukar. Adde har firat jul med oss fyrbenta och deltog när vi klädde granen och i år verkar vara första året som han på egen hand förstår att den inte ska ska kläs av förrän tjugondag-Knut :).

17/12

Idag är valparna 11 dagar gamla. De ökar i vikt och deras dag består fortfarande mest av mat och sömn. Vi kan se att ögonen börjar spricka upp, men än så länge är det bara smak-, känsel- och balanssinnet som är utvecklat.

Sachi har bestämt sig för ett foderbyte. Nu är det bara "Klass" som gäller. (Torrfodret faller inte i smaken just nu.) Hon tittar tacksamt på sin matte för att hon äntligen förstod! (Ett stort tack till Carina, som sålt sitt förråd till oss.)

Sachi vill nu gärna vara med oss andra korta stunder. Adde provdrar förhoppningsfullt lite i hennes svans och inbjuder till lek för att se om leklusten återvänt. Det har den inte :). Däremot jagar hon löv på parkeringen och gillar korta rundor ute.

Valparna i något otacksamt ljus:

11/12

Allt är lugnt i valplådan. Valparna äter och sover och äter och sover. De mår bra och har en jämn viktutveckling. De rör sig mer och flyttar sig snabbt när "matbaren" har flyttat sig. Kan de inte röra sig tillräckligt fort hör vi det :). Idag har de också fotograferats för första gången. Eftersom de varken hör eller ser verkade dom helt oberörda. Sachi går nu ifrån valparna små pyttestunder, speciellt när pannkakan serveras, men oj så fort hon skyndar tillbaka.

9/12

Nu är valparna födda! I onsdags, efter 61 dygn efter parning, föddes fyra vackra pudelpojkar, två svarta och två bruna. Vikt 245g - 262g. Det var en "enkel" och komplikationsfri valpning, på drygt en timme var alla valpar födda. Hela valpningsförloppet var stillsamt och Sachi verkade väl förberedd och tog det hela med stor värdighet och stort lugn.

Valparna mår bra, de äter och sover och äter och sover...

Sachi är som sin mamma, en omvårdande och väldigt duktig mamma. Hon pysslar och donar och har hundra procent koll på läget. Små korta rundor är hon ute. Hon går med högburet huvud och spänstiga steg.Med stor stolthet och mycket pudelattityd ser hon ut att tala om för världen:" att här kommer "absolute me" och jag har fyra vackra pojkar hemma:) Det ni!"

Adde klarar också det här bra, han är ju förstås väldigt nyfiken. Han går med mig när vi "sköter om", och står diskret vid sidan när Sachi talar om "att närmare ska du inte vara". Som tur är, uppfattade han inte att Sachi la hans boll till valparna dygn två...:)

Lill-husse är på en Söderhavsö och snorklar, men har fått nyheten på telefon. Han längtar till januari för att busa med valparna. Storhusse har ryckt in och steker pannkaka med köttfärs åt Sachi:) Och Johanna är en bra medhjälpare , när jag måst gå till jobbet:)

Allt väl! Bilder kommer...

4/12

Här är valparnas pappa, NLCH SUCH Curlfinch Cham -Sammi:

3/12 1:a advent

I dag firar vi advent med kaffe och pepparkakor och pudelbad.

Sachi och Adde turas om i badkaret, och blir härligt rena nu.

Vi har plockat fram valplådan, Sachi var snabb upp i den och har provlegat, helt OK tror jag hon säger. Även Adde var snabb, när han såg att hon gillade den:) Så nu har även han godkänt den! Riktigt lagt in sig... Eller kanske upplever de glada minnen, båda är ju födda i exakt den på exakt samma plats, för sex och tre år sedan. Vem vet vad en pudel minns?

Vi har fått glada nyheter: Valparnas pappa, Sammi, blev också nederländsk champion på sin första utställning tillbaka i Holland! Stort Grattis till Lena och Sammi! Bild på Sammi kommer här, när Johanna kommer på besök.

Allt väl med Sachi, hon äter mycket, och väljer bara RC foder nu, kan dock norpa åt sig en och annan Specifickula, om den ligger i Addes skål vill säga. Och han suktar efter Royal Canine... Så kan det va´: att gräset är grönare ..., eller att torrkulorna doftar bättre om de ligger i nån annans skål!

29/11

Sachi idag, upplyft i ljuset :).

25/11

Sachi har nu varit dräktig i 7 veckor. Hon är glad och pigg ,lite stillsammare än vanligt, äter mycket och många gånger per dag. Hon tar sin dräktighet på allvar och verkar förbereda sig :)

Adde tycker som vanligt att dräktiga tikar faktiskt är väldigt tråkiga, och lite humorlösa. Han försöker med lite av varje, dra i svansen, retas med bollar och allmänt försöka få i gång sin i vanliga fall så lekfulla lillasyster. Men icke:)

Vi klickertränar mycket inne, och DÅ är Sachi på bettet. Hon gillar verkligen det!

Vi har varit i Kolsva och Sachi har fått en ny frisyr: en kvinnlig toilette, hon blev VÄLDIGT fin och lika snygg som när hon var fullpälsad.Det blir nog ingen engelsk lejon i framtiden, som jag tröstade mig med innan all päls "åkte av"! Jag hoppas få till en bild att lägga ut!

12/11

Nu VET vi att Sachi är dräktig. Härligt och roligt!

Hon uppvisar alla yttre tecken. Verkade lite störd några dagar över den alltmer spända magen, men har vant sig nu. Tänk om det blir någon liten brunis:)

Helgen har vi ägnat åt pälsvård. Det kan bli VÄLDIGT MYCKET päls på en 38 cm mellanpudeltik! Och tät! Nåväl, nu är den rak och lång och ska klippas av på fredag av duktiga pudelfrisören i Kolsva, Madeleine Bergendahl. För så HÄR mycket päls kan inte små bebbar hitta runt i :)En feminin toliette står på önskelistan! Sachi är inte väldigt förtjust i pälsvård, i alla fall inte när kardan fastnar :(. Men trots det viftar hon vänligt på svansen när vi "resonerar" över Pälsvårdens vara eller inte vara. Hon är en underbar Pudel att få ha och äga!

(får bestämt kontakta Japan igen, för ALLT behöver ju inte vara RÖTT:), även om det är en favvofärg!)

7/11

Första uppdateringen utan webmaster på plats, reservwebban är i Chicago, så lite trevande försöker jag själv :)

Jo, men visst är hon väl dräktig Sachi? Visar alla yttre tecken...Aptiten är tillbaka men den här gången fick jag ge mig: Sachi äter nu RC Poodle -foder, som jag alls inte tänkt mig. Men vad gör man,när man inte bestämmer allt själv!

Sachi är piggare, gillar att göra vad hon brukar, reta brorsan, kolla vad som finns på bordet :), och förstås att"segla" runt i nejden och spana in alla katter:) Har förstått vitsen med klicker, kikar lite på Adde och härmar. Glad och pigg!

31/10

Är Sachi dräktig? Hon är nu inne i fjärde veckan. Hon är stillsam och lugn inne, men jagar löv på parkeringen i blåsten. Hon har ätit lite dåligt några dagar. Vi har bara att vänta :).

8/10

Andra parningsdagen.

6/10 2006

Vi åkte till Skogås i ilfart eftersom veterinären ringde och sa att hormonerna låg i topp. Och det gjorde de! Redan på parkeringsplatsen uppstod tycke. Hundarna gillade verkligen varandra. Bra parning!